Mänskliga rättigheter: vår genomgång av kapitel 7 i UHR:s Sverige i fokus

Det sjunde kapitlet i studiematerialet till medborgarskapsprovet handlar om mänskliga rättigheter: rättigheter som gäller alla, jämställdhet mellan kvinnor och män, barns rättigheter, nationella minoriteter och skydd mot diskriminering. Här förklarar vi det viktigaste med egna ord.

Sverige i fokus ges ut av Universitets- och högskolerådet (UHR) tillsammans med Skolverket. Den här sidan är Testappens egen genomgång och ersätter inte materialet. Läs originalet hos UHR: uhr.se/utbildningsmaterial.

Gör provsimuleringen

Mänskliga rättigheter

Mänskliga rättigheter är rättigheter som alla människor har, bara för att de är människor. De gäller oavsett var du bor, vilket kön du har eller vilken religion du tillhör. Efter andra världskriget bildades Förenta nationerna (FN), och år 1948 antog FN en förklaring om människors rättigheter. Den innehåller 30 artiklar.

Ett exempel är rätten att söka asyl. Den som flyr från förföljelse har rätt att be om skydd i ett annat land.

Jämställdhet

Jämställdhet betyder att kvinnor och män har samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter i livet. I Sverige är jämställdhet ett mål för politiken.

Ett exempel är föräldraförsäkringen. Föräldrapenningen gör att båda föräldrarna kan vara hemma med barnet och dela på det ansvaret, så att inte bara mamman tar det.

Våld i nära relationer är ett brott enligt svensk lag. Våld är alltid förbjudet, även inom familjen.

Sexuella handlingar måste vara frivilliga. Samtyckeslagen kräver att båda vill. Den som tar initiativ till sex måste vara säker på att den andra är med på det av fri vilja, och det gäller även mellan gifta. Också sexköp är förbjudet i Sverige. Det är köparen som kan straffas, inte den som säljer.

Hedersrelaterat våld är när en familj eller släkt använder våld eller förtryck för att styra hur en person lever. Det kan drabba alla i familjen: flickor och kvinnor, men också pojkar, män och hbtqi-personer. Jämställdhetsmyndigheten ansvarar för arbetet mot det i hela landet. Barnäktenskap är förbjudet, så ingen under 18 år får gifta sig. I Sverige ska ingen tvingas gifta sig och alla väljer själva vem de vill leva med.

Barns rättigheter

Barnkonventionen är en FN-konvention om barns rättigheter, och sedan år 2020 är den svensk lag. Det innebär att barn har egna rättigheter, till exempel att få uttrycka sin åsikt och bli lyssnade på i frågor som rör dem. Kommunerna ska till exempel tänka på vad som är bäst för barnen när de fattar beslut.

Vårdnadshavare har ansvar för barnets trygghet och utveckling. Sedan år 1979 är det förbjudet i Sverige att slå barn, och det gäller även föräldrar. Kroppslig bestraffning får inte användas i uppfostran.

Nationella minoriteter och urfolk

Sverige har fem nationella minoriteter: judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar. Grupperna har funnits i landet i mycket lång tid, och var och en har sitt eget språk och sin egen kultur. De fick erkännande som nationella minoriteter år 2000.

Minoritetsspråken är jiddisch, romani chib, samiska, finska och meänkieli. Den som tillhör en nationell minoritet får tala sitt språk i kontakt med myndigheter, i förskolan och i äldreomsorgen.

Samerna är också ett urfolk i Sverige, med en lång och stark koppling till sitt land, Sápmi. Sametinget är samernas folkvalda församling. Det väljs av samerna själva. Medlemmar i en sameby kan till exempel bedriva renskötsel.

Skydd mot diskriminering

Diskriminering är när någon blir orättvist behandlad och orsaken är till exempel kön, hudfärg, religion, funktionsnedsättning eller sexuell läggning. Det är förbjudet i Sverige, och det gäller både på arbetsplatsen och i skolan. Diskrimineringsombudsmannen (DO) är en statlig myndighet. Den har till uppgift att bevaka att diskrimineringslagen följs.

Ett brott som drabbar någon för att hen tillhör en viss grupp kallas hatbrott. Det kan handla om hot eller våld som riktas mot människor på grund av deras etnicitet, religion eller sexuella läggning.

Hbtqi-personer har samma rättigheter som alla andra. Två personer av samma kön får gifta sig med varandra i Sverige.

Öva på frågor om kapitel 7

Frågorna är skrivna av oss, utom exempelfrågor som UHR har publicerat och som är märkta med källa.

Frågorna är alltid på svenska, precis som på det riktiga provet. Det är bara sidans egen text som är översatt.

  1. En person skriver ett inlägg på sociala medier där hen kritiserar ett politiskt förslag. Vilket alternativ beskriver bäst hur yttrandefriheten fungerar?

    Rätt svar:

    Personen får uttrycka sin åsikt så länge det skrivna inte bryter mot lagen

    Förklaring: Yttrandefriheten är skyddad i grundlagen och ger alla rätt att fritt uttrycka åsikter, även kritik mot politiker och politiska förslag. Friheten har gränser som sätts i lag, till exempel förbud mot hets mot folkgrupp och förtal.

    Källa: Exempelfråga från UHR, uhr.se/medborgarskapsprovet (återgiven med källangivelse).

  2. Vilket år presenterade FN sin allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna?

    Rätt svar:

    1948

    Förklaring: FN bildades 1945, efter andra världskriget, och tre år senare presenterades förklaringen. Den innehåller 30 bestämmelser som kallas artiklar. Läs mer i Sverige i fokus, kap. 7, s. 22.

  3. Barnkonventionen är lag i Sverige. Vad betyder det i praktiken?

    Rätt svar:

    Myndigheter, domstolar, kommuner och regioner måste följa den.

    Förklaring: Ytterst ska staten se till att svenska lagar stämmer med konventionen, och offentliga verksamheter ska använda den i sitt dagliga arbete. Skyddet gäller varje barn som finns i landet, oavsett medborgarskap. Läs mer i Sverige i fokus, kap. 7, s. 24.

  4. Vem har enligt barnkonventionen huvudansvaret för ett barns uppfostran?

    Rätt svar:

    Vårdnadshavarna, som samtidigt har rätt till stöd från samhället.

    Förklaring: Konventionen lägger ansvaret för uppfostran hos föräldrarna eller en annan vårdnadshavare, men lämnar dem inte ensamma: samhället ska stötta, till exempel genom kommunen eller vården. Läs mer i Sverige i fokus, kap. 7, s. 25.

  5. Vilka grupper är erkända som nationella minoriteter i Sverige?

    Rätt svar:

    Judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar.

    Förklaring: Det som avgör är att grupperna funnits här mycket länge och burit egna språk, kulturer och identiteter. Erkännandet kom år 2000. Läs mer i Sverige i fokus, kap. 7, s. 25.

  6. Var har de nationella minoriteterna rätt att använda sitt minoritetsspråk?

    Rätt svar:

    I kontakt med myndigheter, i förskolan och i äldreomsorgen.

    Förklaring: Rätten gäller mötet med det offentliga, inte bara privatlivet. De fem skyddade språken är finska, jiddisch, meänkieli, romani chib och samiska. Läs mer i Sverige i fokus, kap. 7, s. 25.

  7. Vad gäller i Sverige för två personer av samma kön som vill gifta sig?

    Rätt svar:

    Det är tillåtet enligt svensk lag.

    Förklaring: Lagen skyddar rätten att leva med vem man vill, och två personer av samma kön får gifta sig. Sedan 2009 tillåter Svenska kyrkan vigsel även i kyrkan. Läs mer i Sverige i fokus, kap. 7, s. 26.

Se alla övningsfrågor med svar

Testa dig själv

Gör vår kostnadsfria provsimulering med frågor från alla kapitel och se hur väl du är förberedd inför medborgarskapsprovet.

Gör provsimuleringen

Vill du öva på hela frågebanken? Se priser