Våra 60 övningsfrågor med svar och förklaring

Det här är de 60 frågor som den kostnadsfria provsimuleringen är byggd av, var och en med rätt svar och en förklaring till varför det är rätt. Frågorna är skrivna av oss, utom fem exempelfrågor som UHR har publicerat och som är märkta med källa.

Frågorna är alltid på svenska, precis som på det riktiga provet. Det är bara sidans egen text som är översatt.

Gör provsimuleringen

Landet Sverige

7 frågor

  1. 1. Vilken svensk naturresurs har under lång tid haft stor betydelse för Sveriges ekonomi?

    Rätt svar:

    Skog

    Förklaring: Stora delar av Sverige täcks av skog, och skogsindustrin har i århundraden varit viktig för svensk export och ekonomi. Sverige har inga stora tillgångar av olja eller naturgas.

    Källa: Exempelfråga från UHR, uhr.se/medborgarskapsprovet (återgiven med källangivelse).

  2. 2. Vad heter Sveriges högsta berg?

    Rätt svar:

    Kebnekaise

    Förklaring: Skanderna är namnet på hela bergskedjan längs gränsen mot Norge, och det är bland de fjällen Kebnekaise reser sig, cirka 2 000 meter högt. Läs mer i Sverige i fokus, kap. 1, s. 6.

  3. 3. Varför växer det nästan inga träd i fjällen?

    Rätt svar:

    Det är för kallt och för blåsigt där

    Förklaring: På fjället växer gräs och låga växter mellan stenarna i stället för skog, och landskapet förblir öppet. Det är klimatet som sätter gränsen, inte avverkning. Läs mer i Sverige i fokus, kap. 1, s. 6.

  4. 4. Varför finns det mesta av jordbruket i södra Sverige?

    Rätt svar:

    Klimatet i norr är kallare, så det är svårare att odla där

    Förklaring: Jordbruket är anpassat efter klimatet, och därför ligger det mesta av åkermarken i den södra delen av landet. Läs mer i Sverige i fokus, kap. 1, s. 8.

  5. 5. Vilka produkter kommer från den svenska skogen?

    Rätt svar:

    Pappersmassa, papper och trä till byggen

    Förklaring: Råvaran är trä: skogen blir pappersmassa, papper, kartong och virke till byggen. Skogsindustrin hör till landets viktigaste näringar och säljer mycket till andra länder. Läs mer i Sverige i fokus, kap. 1, s. 8.

  6. 6. Vilka följder kan klimatförändringarna få särskilt i Sverige?

    Rätt svar:

    Fler kraftiga regn med översvämningar och mer torka med skogsbränder

    Förklaring: Ett varmare klimat väntas ge både för mycket och för lite vatten här: kraftiga regn som svämmar över, och långa varma perioder som torkar ut marken så att skogen lättare börjar brinna. Läs mer i Sverige i fokus, kap. 1, s. 8.

  7. 7. Vad gör Sverige tillsammans med andra länder för klimatet?

    Rätt svar:

    Använder befintlig teknik för mer vind-, vatten- och solenergi

    Förklaring: Ny teknik tas fram hela tiden, men mycket av det som behövs för att minska utsläppen är redan uppfunnet. Samarbetet handlar om att få den tekniken att komma till användning i fler länder. Läs mer i Sverige i fokus, kap. 1, s. 9.

Sveriges demokratiska system

3 frågor

  1. 8. Vad får både enskilda personer, grupper och partier göra i en demokrati?

    Rätt svar:

    Försöka övertyga andra om sina politiska idéer.

    Förklaring: Rätten att argumentera för sina politiska idéer är lika stor för en enskild person som för ett stort parti, och den hör ihop med yttrandefriheten: rätten att säga och skriva vad man tycker. Läs mer i Sverige i fokus, kap. 2, s. 10.

  2. 9. Falsk information och hat sprids ibland på sociala medier. Varför görs det?

    Rätt svar:

    För att skapa konflikter mellan människor.

    Förklaring: Syftet är ofta just att ställa människor mot varandra. Demokratin bygger på att de uppgifter människor får är sanna, och därför är sådan spridning ett hot mot den. Läs mer i Sverige i fokus, kap. 2, s. 11.

  3. 10. Vad behöver ett samhälle om demokratin ska fungera bra?

    Rätt svar:

    Att de som deltar i den offentliga debatten skyddas mot hot.

    Förklaring: En debatt blir fri först när den som deltar vågar göra det, och därför behöver samhället skydda dem som yttrar sig offentligt. Läs mer i Sverige i fokus, kap. 2, s. 11.

Så här styrs Sverige

3 frågor

  1. 11. Vilken titel har Sveriges statschef?

    Rätt svar:

    Kung

    Förklaring: Sverige är en monarki, och statschefen är kungen (eller drottningen). Statschefen har en ceremoniell roll utan politisk makt. Statsministern leder regeringen och talmannen leder riksdagens arbete.

    Källa: Exempelfråga från UHR, uhr.se/medborgarskapsprovet (återgiven med källangivelse).

  2. 12. Vad är en budgetproposition?

    Rätt svar:

    Regeringens förslag om statens inkomster och utgifter.

    Förklaring: Ordet proposition betyder förslag, så det är riksdagen som beslutar efteråt. Förslaget lämnas varje höst och visar vad regeringen vill satsa statens pengar på. Läs mer i Sverige i fokus, kap. 3, s. 12.

  3. 13. En person ansöker om föräldrapenning. Vilken myndighet beslutar om ansökan?

    Rätt svar:

    Försäkringskassan

    Förklaring: Det finns flera hundra statliga myndigheter i Sverige, och var och en har sitt eget ansvarsområde. Ansökningar om föräldrapenning avgörs av Försäkringskassan. Läs mer i Sverige i fokus, kap. 3, s. 13.

Politiska val och partier

3 frågor

  1. 14. Vad står det på röstkortet som skickas hem före valet?

    Rätt svar:

    Vilken vallokal man ska rösta i

    Förklaring: Röstkortet kommer med posten en tid före valet och talar om vilken vallokal du hör till. Valsedlarna med partiernas namn finns däremot på plats i vallokalen. Läs mer i Sverige i fokus, kap. 4, s. 14-15.

  2. 15. Under valrörelsen försöker partierna nå väljarna. Hur gör de?

    Rätt svar:

    Genom debatter, möten, reklam och kampanjer

    Förklaring: Valrörelsen är tiden före valet då partierna möter väljarna för att förklara sin politik: på gator och torg, i debatter och på möten och genom politisk reklam. Läs mer i Sverige i fokus, kap. 4, s. 15.

  3. 16. Varför måste ett parti få en viss minsta andel av rösterna för att ta plats i riksdagen?

    Rätt svar:

    För att inte för många partier ska komma in i riksdagen

    Förklaring: Med många mycket små partier i riksdagen skulle det bli svårare att skapa stabila majoriteter bakom besluten. Läs mer i Sverige i fokus, kap. 4, s. 15.

Lag och rätt

5 frågor

  1. 17. Vad betyder rättssäkerhet i Sverige?

    Rätt svar:

    Lagen gäller lika för alla, och alla ska få en rättvis rättegång.

    Förklaring: Bevisen måste prövas noggrant innan någon döms, och den som anklagas har rätt till en försvarsadvokat. Ingen politiker kan lägga sig i hur en domstol dömer. Läs mer i Sverige i fokus, kap. 5, s. 17.

  2. 18. I vilken domstol börjar ett brottmål?

    Rätt svar:

    I tingsrätten

    Förklaring: Domstolarna är ordnade i tre nivåer: tingsrätten är första instans, hovrätten prövar mål som har överklagats därifrån, och Högsta domstolen tar bara upp vissa viktiga fall. Läs mer i Sverige i fokus, kap. 5, s. 18.

  3. 19. Vem fattar beslutet om att häkta någon?

    Rätt svar:

    En domstol

    Förklaring: Att låsa in någon under lång tid ska prövas av någon utanför utredningen, och därför ligger beslutet hos en domstol. Åklagaren kan besluta om anhållande, men inte om att någon ska hållas kvar en längre tid. Läs mer i Sverige i fokus, kap. 5, s. 18.

  4. 20. Hur ska den som är misstänkt för brott ses innan domen kommer?

    Rätt svar:

    Som oskyldig tills en domstol har dömt personen för brottet.

    Förklaring: Att bli åtalad är ett påstående, inte ett avgörande. Det är åklagaren som måste bevisa skulden, och först efter rättegången kan domstolen slå fast att personen är skyldig. Läs mer i Sverige i fokus, kap. 5, s. 18.

  5. 21. Du är svensk medborgare och ska skaffa ett nytt pass. Vilken myndighet vänder du dig till?

    Rätt svar:

    Polisen

    Förklaring: Polisen utfärdar pass och nationella id-kort åt svenska medborgare och ger tillstånd till exempel för demonstrationer. Migrationsverket arbetar i stället med uppehållstillstånd och medborgarskap. Läs mer i Sverige i fokus, kap. 5, s. 18.

Mediernas roll

3 frågor

  1. 22. Vad betyder det att vara källkritisk?

    Rätt svar:

    Att kontrollera om uppgifter stämmer innan man tror på dem.

    Förklaring: Att vara källkritisk betyder att pröva en uppgift innan man litar på den: stämmer det man har läst, sett eller hört? Läs mer i Sverige i fokus, kap. 6, s. 21.

  2. 23. En journalist vill ta reda på hur en myndighet fattade ett beslut. Vad har journalisten rätt att göra?

    Rätt svar:

    Begära ut myndighetens e-post och andra handlingar som inte är hemliga.

    Förklaring: Rätten att ta del av handlingar räcker långt: e-posten visar hur beslutet växte fram steg för steg. Den stannar dock vid sekretessen. Hemliga handlingar lämnas inte ut. Läs mer i Sverige i fokus, kap. 6, s. 20.

  3. 24. Vad gäller för det som människor publicerar i sociala medier?

    Rätt svar:

    Det granskas inte på samma sätt som texter i tidningar och tv.

    Förklaring: I sociala medier och på webben kan vem som helst publicera, och det en enskild lägger ut granskas inte av någon redaktion i förväg. Läs mer i Sverige i fokus, kap. 6, s. 21.

Mänskliga rättigheter

7 frågor

  1. 25. En person skriver ett inlägg på sociala medier där hen kritiserar ett politiskt förslag. Vilket alternativ beskriver bäst hur yttrandefriheten fungerar?

    Rätt svar:

    Personen får uttrycka sin åsikt så länge det skrivna inte bryter mot lagen

    Förklaring: Yttrandefriheten är skyddad i grundlagen och ger alla rätt att fritt uttrycka åsikter, även kritik mot politiker och politiska förslag. Friheten har gränser som sätts i lag, till exempel förbud mot hets mot folkgrupp och förtal.

    Källa: Exempelfråga från UHR, uhr.se/medborgarskapsprovet (återgiven med källangivelse).

  2. 26. Vilket år presenterade FN sin allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna?

    Rätt svar:

    1948

    Förklaring: FN bildades 1945, efter andra världskriget, och tre år senare presenterades förklaringen. Den innehåller 30 bestämmelser som kallas artiklar. Läs mer i Sverige i fokus, kap. 7, s. 22.

  3. 27. Barnkonventionen är lag i Sverige. Vad betyder det i praktiken?

    Rätt svar:

    Myndigheter, domstolar, kommuner och regioner måste följa den.

    Förklaring: Ytterst ska staten se till att svenska lagar stämmer med konventionen, och offentliga verksamheter ska använda den i sitt dagliga arbete. Skyddet gäller varje barn som finns i landet, oavsett medborgarskap. Läs mer i Sverige i fokus, kap. 7, s. 24.

  4. 28. Vem har enligt barnkonventionen huvudansvaret för ett barns uppfostran?

    Rätt svar:

    Vårdnadshavarna, som samtidigt har rätt till stöd från samhället.

    Förklaring: Konventionen lägger ansvaret för uppfostran hos föräldrarna eller en annan vårdnadshavare, men lämnar dem inte ensamma: samhället ska stötta, till exempel genom kommunen eller vården. Läs mer i Sverige i fokus, kap. 7, s. 25.

  5. 29. Vilka grupper är erkända som nationella minoriteter i Sverige?

    Rätt svar:

    Judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar.

    Förklaring: Det som avgör är att grupperna funnits här mycket länge och burit egna språk, kulturer och identiteter. Erkännandet kom år 2000. Läs mer i Sverige i fokus, kap. 7, s. 25.

  6. 30. Var har de nationella minoriteterna rätt att använda sitt minoritetsspråk?

    Rätt svar:

    I kontakt med myndigheter, i förskolan och i äldreomsorgen.

    Förklaring: Rätten gäller mötet med det offentliga, inte bara privatlivet. De fem skyddade språken är finska, jiddisch, meänkieli, romani chib och samiska. Läs mer i Sverige i fokus, kap. 7, s. 25.

  7. 31. Vad gäller i Sverige för två personer av samma kön som vill gifta sig?

    Rätt svar:

    Det är tillåtet enligt svensk lag.

    Förklaring: Lagen skyddar rätten att leva med vem man vill, och två personer av samma kön får gifta sig. Sedan 2009 tillåter Svenska kyrkan vigsel även i kyrkan. Läs mer i Sverige i fokus, kap. 7, s. 26.

Arbetsmarknad och privatekonomi

4 frågor

  1. 32. Vilket av dessa arbeten finns i den offentliga sektorn?

    Rätt svar:

    Lärare i en kommunal skola.

    Förklaring: Det är arbetsgivaren som avgör saken, inte yrket. Till den offentliga sektorn hör arbeten som lärare, sjukvårdspersonal, barnskötare, polis och brandman. Läs mer i Sverige i fokus, kap. 8, s. 27.

  2. 33. En arbetsplats har ett kollektivavtal. Vilka anställda gäller avtalet för?

    Rätt svar:

    Alla anställda på arbetsplatsen.

    Förklaring: Skyddet följer arbetsplatsen och inte den enskilda personen: avtalet gäller alla som är anställda där, oavsett om man är medlem i facket. Läs mer i Sverige i fokus, kap. 8, s. 28.

  3. 34. Vem bestämmer hur höga lönerna ska vara i Sverige?

    Rätt svar:

    Arbetsmarknadens parter kommer överens genom förhandlingar.

    Förklaring: Nivåerna görs upp mellan fack och arbetsgivare, och det är de två sidorna som kallas arbetsmarknadens parter. Läs mer i Sverige i fokus, kap. 8, s. 28.

  4. 35. Vad gör Arbetslöshetskassan (A-kassan)?

    Rätt svar:

    Betalar ut ersättning till den som har blivit arbetslös.

    Förklaring: Arbetslöshetsförsäkringen gör det möjligt för den som blivit arbetslös att ha en inkomst, och A-kassan är den ekonomiska förening som betalar ut pengarna. Läs mer i Sverige i fokus, kap. 8, s. 29.

Välfärdssamhället

3 frågor

  1. 36. Vad är den offentliga sektorns främsta uppgift?

    Rätt svar:

    Att ordna välfärdstjänster som vård och utbildning

    Förklaring: Den offentliga sektorn — staten, regionerna och kommunerna — finns främst till för att ge invånarna välfärdstjänster, till exempel sjukvård, skola och omsorg. Lagar stiftas av riksdagen, och vinstdrivande företag hör till den privata sektorn.

    Källa: Exempelfråga från UHR, uhr.se/medborgarskapsprovet (återgiven med källangivelse).

  2. 37. Vad händer med välfärdens pengar när fler människor har arbete och när handeln ökar?

    Rätt svar:

    Stat, region och kommun får in mer pengar till välfärden

    Förklaring: Skatteintäkterna följer ekonomin: fler löner och fler sålda varor ger mer inbetald skatt, utan att skatten behöver höjas för det. Läs mer i Sverige i fokus, kap. 9, s. 30.

  3. 38. Vad menas med barnomsorg i en kommun?

    Rätt svar:

    Förskolor och fritidshem

    Förklaring: Ordet syftar på omsorgen om barn utanför själva skolan, alltså förskolan och fritidshemmet. Grundskola och gymnasium räknas som skola, och en barnavårdscentral hör till sjukvården. Läs mer i Sverige i fokus, kap. 9, s. 31.

Sveriges moderna historia

10 frågor

  1. 39. Vilket land var under nästan 700 år, fram till år 1809, en del av Sverige?

    Rätt svar:

    Finland

    Förklaring: Finland var en del av det svenska riket i nästan 700 år, fram till 1809 då Sverige förlorade Finland till Ryssland efter ett krig.

    Källa: Exempelfråga från UHR, uhr.se/medborgarskapsprovet (återgiven med källangivelse).

  2. 40. Ungefär hur många invånare hade Sverige när 1800-talet började?

    Rätt svar:

    Omkring 2,5 miljoner

    Förklaring: Under 1800-talet fördubblades befolkningen, så vid sekelskiftet 1900 var svenskarna omkring 5 miljoner. Läs mer i Sverige i fokus, kap. 10, s. 32.

  3. 41. Vilka industrier var de första större i Sverige, runt mitten av 1800-talet?

    Rätt svar:

    Sågverk och stålindustrier

    Förklaring: Det var trä och stål som bar den första industrialiseringen: sågverk och stålindustrier drog människor från landsbygden in till städerna. Fabriker för skor och kläder kom senare. Läs mer i Sverige i fokus, kap. 10, s. 32.

  4. 42. Nykterhetsrörelsen var en av folkrörelserna. Vilket problem arbetade den mot?

    Rätt svar:

    Att många människor missbrukade sprit

    Förklaring: Missbruk av sprit var ett stort samhällsproblem på 1800-talet, och nykterhetsrörelsen arbetade för att människor skulle sluta dricka. Kvinnors rösträtt drevs i stället särskilt av kvinnorörelsen. Läs mer i Sverige i fokus, kap. 10, s. 33.

  5. 43. Vilket år beslutade riksdagen om allmän rösträtt i Sverige?

    Rätt svar:

    1918

    Förklaring: År 1909 fick nästan alla män rösträtt, men inte kvinnorna. Beslutet om allmän rösträtt kom 1918, efter åratal av protester och oro i politiken. Läs mer i Sverige i fokus, kap. 10, s. 33.

  6. 44. Sverige var neutralt under första världskriget. Hur påverkades landet ändå?

    Rätt svar:

    Det blev brist på mat och på andra varor som människor behövde.

    Förklaring: Ett land kan stå utanför striderna och ändå drabbas: mat och andra nödvändiga varor tog slut, och missnöjet drev människor ut i demonstrationer. Läs mer i Sverige i fokus, kap. 10, s. 34.

  7. 45. Sverige var neutralt under andra världskriget. Vad tillät ändå den svenska regeringen?

    Rätt svar:

    Att tyska soldater fick åka genom Sverige till Norge och Finland.

    Förklaring: Neutraliteten var inte absolut: eftergiften med de tyska transporterna skulle minska risken att Sverige drogs in i kriget. Nazityskland ockuperade både Danmark och Norge, men aldrig Sverige. Läs mer i Sverige i fokus, kap. 10, s. 35.

  8. 46. Socialdemokraterna hade regeringsmakten under lång tid. Vilken period gäller det?

    Rätt svar:

    1945-1976

    Förklaring: Efter andra världskriget var väljarstödet så starkt att partiet oftast hade regeringsmakten själv under drygt trettio år. Först 1976 bildades en regering utan Socialdemokraterna, och sedan dess har socialdemokratiska och borgerliga regeringar växlat. Läs mer i Sverige i fokus, kap. 10, s. 36.

  9. 47. Vad innebar du-reformen, som kom under 1960-talet?

    Rätt svar:

    Att man sa du till varandra, och inte längre använde titlar eller ni.

    Förklaring: Att sluta med titlar och ordet ni var en språklig förändring med social innebörd: den visade att samhället hade blivit mer jämlikt. Läs mer i Sverige i fokus, kap. 10, s. 37.

  10. 48. Tidigt på 1960-talet kom en ny apparat till svenska hem. Den ändrade hur människor följde nyheter. Vilken apparat var det?

    Rätt svar:

    Tv-apparaten

    Förklaring: Tv-apparaten kom till hemmen i början av 1960-talet och förändrade hur nyheter och underhållning nådde människor. Datorer och mobiltelefoner kom med den digitala revolutionen tre årtionden senare. Läs mer i Sverige i fokus, kap. 10, s. 37.

Sverige och omvärlden

4 frågor

  1. 49. I vilka två råd sker det nordiska samarbetet främst?

    Rätt svar:

    Nordiska rådet och Nordiska ministerrådet

    Förklaring: Råden enas i olika frågor, och varje land avgör sedan hur det går vidare på hemmaplan. Europarådet är en annan organisation, för mänskliga rättigheter och demokrati, och hör inte till det nordiska samarbetet. Läs mer i Sverige i fokus, kap. 11, s. 39.

  2. 50. Vilken organisation bildades 1949 och arbetar för demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatens principer?

    Rätt svar:

    Europarådet

    Förklaring: Europarådet är en europeisk organisation för mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer, och det är där Europadomstolen finns. Det är alltså inte samma sak som EU. Läs mer i Sverige i fokus, kap. 11, s. 39.

  3. 51. Hur många av världens länder är medlemmar i FN?

    Rätt svar:

    Nästan alla länder i världen

    Förklaring: FN grundades 1945 efter andra världskriget och är ett globalt samarbete: nästan alla världens länder är med, Sverige inräknat. Läs mer i Sverige i fokus, kap. 11, s. 39.

  4. 52. Vilket år blev Sverige medlem i Nato?

    Rätt svar:

    2024

    Förklaring: Nato är en försvarsallians som ska skydda sina medlemsländer. Sverige stod utanför den i årtionden och gick med först helt nyligen, alltså långt senare än i EU. Läs mer i Sverige i fokus, kap. 11, s. 40.

En sekulär stat och ett mångreligiöst land

4 frågor

  1. 53. Vad garanterar staten var och en som bor i Sverige, när det gäller religion?

    Rätt svar:

    Att var och en själv väljer om han eller hon vill tillhöra en religion

    Förklaring: Valet ligger hos den enskilde och inte hos staten eller familjen: man kan tillhöra ett samfund eller stå helt utanför, och ingen myndighet behöver få veta vad man tror. Läs mer i Sverige i fokus, kap. 12, s. 42.

  2. 54. Vilket år kom religionsfrihetslagen i Sverige?

    Rätt svar:

    År 1951

    Förklaring: Med den här lagen fick friheten att tro sitt stora genombrott i landet: först nu blev det möjligt att stå helt utanför alla trossamfund. Läs mer i Sverige i fokus, kap. 12, s. 42.

  3. 55. Vad fick judar i Sverige år 1870?

    Rätt svar:

    De fick fullständiga medborgerliga rättigheter

    Förklaring: Rätten att bo här och utöva sin tro hade kommit långt tidigare; det som dröjde var att bli likställd med andra medborgare, i ett Europa där antisemitismen länge var spridd. Läs mer i Sverige i fokus, kap. 12, s. 43.

  4. 56. När ökade antalet muslimer i Sverige?

    Rätt svar:

    Efter andra världskriget

    Förklaring: Muslimer fanns här redan i början av 1900-talet, men bara ett fåtal. Det var invandringen efter andra världskriget som gjorde antalet större. Läs mer i Sverige i fokus, kap. 12, s. 44.

Traditioner och högtider

4 frågor

  1. 57. Flera av högtiderna i Sverige är helgdagar. Vad betyder det?

    Rätt svar:

    Att många får ledigt från arbetet.

    Förklaring: Ordet handlar om arbetet: på en helgdag är de flesta lediga från jobbet, och flera av de svenska högtiderna infaller på sådana dagar. Läs mer i Sverige i fokus, kap. 13, s. 45.

  2. 58. Den 30 april tänds stora brasor på kvällen. Vilken högtid firas då?

    Rätt svar:

    Valborgsmässoafton

    Förklaring: Brasorna och vårsångerna den 30 april välkomnar våren. Dagen efter, den 1 maj, är arbetarnas dag. Läs mer i Sverige i fokus, kap. 13, s. 46.

  3. 59. Vad är advent?

    Rätt svar:

    De fyra söndagarna innan juldagen den 25 december

    Förklaring: Tiden räknas bakåt från juldagen: fyra söndagar i rad, och varje söndag tänds ett nytt ljus i adventsljusstaken. Barnen öppnar samtidigt en lucka om dagen i adventskalendern. Läs mer i Sverige i fokus, kap. 13, s. 47.

  4. 60. Vad är julotta?

    Rätt svar:

    En gudstjänst tidigt på morgonen den 25 december.

    Förklaring: Det är en gammal kyrklig tradition tidigt på juldagens morgon, och alla går inte dit. Julmaten och granen hör till kvällen innan. Läs mer i Sverige i fokus, kap. 13, s. 47.