Lag och rätt: vår genomgång av kapitel 5 i UHR:s Sverige i fokus
Det femte kapitlet i studiematerialet till medborgarskapsprovet handlar om lag och rätt: grundlagarna, rättssäkerhet och vad som händer från att ett brott utreds tills straffet är avtjänat. Här förklarar vi det viktigaste med egna ord.
Sverige i fokus ges ut av Universitets- och högskolerådet (UHR) tillsammans med Skolverket. Den här sidan är Testappens egen genomgång och ersätter inte materialet. Läs originalet hos UHR: uhr.se/utbildningsmaterial.
Grundlagarna och rättssäkerheten
Sverige har fyra grundlagar: regeringsformen, tryckfrihetsförordningen, yttrandefrihetsgrundlagen och successionsordningen. Regeringsformen beskriver riksdagens och regeringens roller. Den slår fast att folket är källan till all offentlig makt, och den innehåller människors grundläggande fri- och rättigheter. Rätten att vistas ute i naturen, allemansrätten, hör dit. Successionsordningen bestämmer vem som blir nästa statschef, alltså kung eller drottning.
Det fria ordet skyddas av två grundlagar, en för tryckt text och en för andra medier. Yttrandefriheten är stor, men den har en gräns. Att förtala eller kränka en enskild person eller en folkgrupp är förbjudet. Förtal och hets mot folkgrupp är brott.
Rättssäkerhet handlar om att staten måste behandla alla efter samma regler. Ingen döms förrän bevisen har prövats ordentligt, och den som anklagas har rätt till en försvarsadvokat och en rättvis rättegång. Ingen politiker kan lägga sig i hur en domstol dömer.
Från brott till åtal
När ett brott har begåtts utreder polisen det och samlar in bevis. Därefter är det åklagaren, som arbetar på Åklagarmyndigheten, som avgör om bevisen räcker för att väcka åtal och föra fallet till domstol.
Polisen har också andra uppgifter. Den ger dig till exempel pass och nationellt id-kort om du är svensk medborgare, och den ger tillstånd för bland annat demonstrationer.
Om en misstänkt person anhålls får hen bara hållas inlåst en kort tid. Ska personen hållas inlåst längre är det en domstol som beslutar om häktning.
Domstolarna
Domstolarna är ordnade i tre nivåer. Ett brottmål börjar i tingsrätten, som är första instans. Hovrätten prövar mål som har överklagats därifrån, och Högsta domstolen tar bara upp vissa viktiga fall.
Att överklaga en dom betyder att be en högre domstol pröva fallet en gång till. Målet flyttas då uppåt, från tingsrätten till hovrätten och i vissa fall vidare till Högsta domstolen.
I tingsrätten dömer domaren tillsammans med nämndemän. Nämndemännen är vanliga medborgare som utses av de politiska partierna. Tanken är att medborgarna ska få insyn i hur en domstol arbetar.
Rättegången
En person som misstänks för brott räknas som oskyldig tills en domstol har dömt hen. Att bli åtalad är bara ett påstående. Det är åklagaren som måste bevisa att den åtalade är skyldig.
Rollerna i rättegången är delade. Åklagaren lägger fram bevisen och försvarsadvokaten ifrågasätter dem. Domaren lyssnar på båda sidor och avgör sedan om den åtalade är skyldig.
Efter domen
Ansvaret delas i tur och ordning: först utredning, sedan åtal och rättegång, och till sist Kriminalvården. Den tar vid när domen har fallit och ansvarar för fängelserna och för att den som är dömd avtjänar sitt straff.
Den som döms till en påföljd för vissa brott förs in i belastningsregistret. En sådan notering kan ställa till problem senare, till exempel när man söker jobb, tar körkort eller ansöker om svenskt medborgarskap.
Öva på frågor om kapitel 5
Frågorna är skrivna av oss, utom exempelfrågor som UHR har publicerat och som är märkta med källa.
Frågorna är alltid på svenska, precis som på det riktiga provet. Det är bara sidans egen text som är översatt.
Vad betyder rättssäkerhet i Sverige?
Rätt svar:
Förklaring: Bevisen måste prövas noggrant innan någon döms, och den som anklagas har rätt till en försvarsadvokat. Ingen politiker kan lägga sig i hur en domstol dömer. Läs mer i Sverige i fokus, kap. 5, s. 17.
I vilken domstol börjar ett brottmål?
Rätt svar:
Förklaring: Domstolarna är ordnade i tre nivåer: tingsrätten är första instans, hovrätten prövar mål som har överklagats därifrån, och Högsta domstolen tar bara upp vissa viktiga fall. Läs mer i Sverige i fokus, kap. 5, s. 18.
Vem fattar beslutet om att häkta någon?
Rätt svar:
Förklaring: Att låsa in någon under lång tid ska prövas av någon utanför utredningen, och därför ligger beslutet hos en domstol. Åklagaren kan besluta om anhållande, men inte om att någon ska hållas kvar en längre tid. Läs mer i Sverige i fokus, kap. 5, s. 18.
Hur ska den som är misstänkt för brott ses innan domen kommer?
Rätt svar:
Förklaring: Att bli åtalad är ett påstående, inte ett avgörande. Det är åklagaren som måste bevisa skulden, och först efter rättegången kan domstolen slå fast att personen är skyldig. Läs mer i Sverige i fokus, kap. 5, s. 18.
Du är svensk medborgare och ska skaffa ett nytt pass. Vilken myndighet vänder du dig till?
Rätt svar:
Förklaring: Polisen utfärdar pass och nationella id-kort åt svenska medborgare och ger tillstånd till exempel för demonstrationer. Migrationsverket arbetar i stället med uppehållstillstånd och medborgarskap. Läs mer i Sverige i fokus, kap. 5, s. 18.
Testa dig själv
Gör vår kostnadsfria provsimulering med frågor från alla kapitel och se hur väl du är förberedd inför medborgarskapsprovet.
Vill du öva på hela frågebanken? Se priser