Sveriges moderna historia: vår genomgång av kapitel 10 i UHR:s Sverige i fokus
Kapitel 10 i studiematerialet till medborgarskapsprovet handlar om Sveriges moderna historia. Vi följer en tråd genom den: hur vanliga människor gick från att ha lite att säga till om och lite att leva på, till rösträtt, avtal och välfärd. Allt med egna ord.
Sverige i fokus ges ut av Universitets- och högskolerådet (UHR) tillsammans med Skolverket. Den här sidan är Testappens egen genomgång och ersätter inte materialet. Läs originalet hos UHR: uhr.se/utbildningsmaterial.
Fattigdom och utvandring
Under 1800-talet levde de flesta svenskar på landet och försörjde sig på jordbruk. Befolkningen ökade snabbt, men jobben räckte inte till. Mellan 1850 och 1920 lämnade över en miljon svenskar landet för ett nytt liv i USA.
De större industrierna, som senare drog folk till städerna, kom igång först kring mitten av 1800-talet. Bland de första var sågverk och stålverk.
Från få väljare till demokrati
Länge var det pengarna som avgjorde vem som fick vara med och bestämma. Bara män med tillräcklig inkomst eller förmögenhet hade rösträtt i riksdagsval, och kvinnor stod helt utanför.
Människor gick då ihop i folkrörelser, till exempel arbetarrörelsen, kvinnorörelsen, frikyrkorna och nykterhetsrörelsen. Genom föreningarna kunde vanligt folk ställa krav tillsammans, bland annat på rösträtt. År 1909 fick nästan alla män rösta.
Under första världskriget (1914-1918) höll sig Sverige neutralt, alltså utanför kriget. Det blev ändå ont om mat, och oron i landet växte. Efter långa år av protester beslutades om allmän rösträtt 1918. I valet 1921 fick kvinnor för första gången rösta och bli valda till riksdagen, och därför brukar Sverige räknas som demokrati från det året.
Konflikt, kompromiss och folkhemmet
År 1928 beskrev socialdemokraten Per Albin Hansson sin idé om folkhemmet: ett samhälle där alla ska känna sig trygga, som i ett gott hem. Men samma tid var inte trygg för alla. Den rasbiologiska forskningen pekade ut judar, romer, samer och tornedalingar.
Konflikterna på arbetsmarknaden var hårda. I Ådalen 1931 öppnade militären eld mot arbetare som demonstrerade, och flera dog. Sju år senare, 1938, kom fack och arbetsgivare överens i Saltsjöbaden om hur de skulle förhandla. Det blev starten på den svenska modellen, där parterna själva sätter lönerna.
Andra världskriget
Sverige stod utanför också andra världskriget (1939-1945), men det var inte lätt att hålla sig neutralt. Tyska soldater fick till exempel resa genom landet. Mot slutet av kriget räddade diplomaten Raoul Wallenberg judar genom att ge dem svenska skyddspass.
Rekordåren och ett nytt Sverige
Efter andra världskriget följde rekordåren, med stark tillväxt, låg arbetslöshet och växande välfärd. Många människor kom då till Sverige för att arbeta, bland annat från Finland, Jugoslavien, Grekland och Turkiet.
På 1960-talet byggdes många nya bostäder genom miljonprogrammet, och fler kvinnor började förvärvsarbeta. Från mitten av 1970-talet slog krisen till mot industrin, och många jobb försvann. Sedan 1990-talet har datorer och internet förändrat både arbetsliv och vardag.
Öva på frågor om kapitel 10
Frågorna är skrivna av oss, utom exempelfrågor som UHR har publicerat och som är märkta med källa.
Frågorna är alltid på svenska, precis som på det riktiga provet. Det är bara sidans egen text som är översatt.
Vilket land var under nästan 700 år, fram till år 1809, en del av Sverige?
Rätt svar:
Förklaring: Finland var en del av det svenska riket i nästan 700 år, fram till 1809 då Sverige förlorade Finland till Ryssland efter ett krig.
Källa: Exempelfråga från UHR, uhr.se/medborgarskapsprovet (återgiven med källangivelse).
Ungefär hur många invånare hade Sverige när 1800-talet började?
Rätt svar:
Förklaring: Under 1800-talet fördubblades befolkningen, så vid sekelskiftet 1900 var svenskarna omkring 5 miljoner. Läs mer i Sverige i fokus, kap. 10, s. 32.
Vilka industrier var de första större i Sverige, runt mitten av 1800-talet?
Rätt svar:
Förklaring: Det var trä och stål som bar den första industrialiseringen: sågverk och stålindustrier drog människor från landsbygden in till städerna. Fabriker för skor och kläder kom senare. Läs mer i Sverige i fokus, kap. 10, s. 32.
Nykterhetsrörelsen var en av folkrörelserna. Vilket problem arbetade den mot?
Rätt svar:
Förklaring: Missbruk av sprit var ett stort samhällsproblem på 1800-talet, och nykterhetsrörelsen arbetade för att människor skulle sluta dricka. Kvinnors rösträtt drevs i stället särskilt av kvinnorörelsen. Läs mer i Sverige i fokus, kap. 10, s. 33.
Vilket år beslutade riksdagen om allmän rösträtt i Sverige?
Rätt svar:
Förklaring: År 1909 fick nästan alla män rösträtt, men inte kvinnorna. Beslutet om allmän rösträtt kom 1918, efter åratal av protester och oro i politiken. Läs mer i Sverige i fokus, kap. 10, s. 33.
Sverige var neutralt under första världskriget. Hur påverkades landet ändå?
Rätt svar:
Förklaring: Ett land kan stå utanför striderna och ändå drabbas: mat och andra nödvändiga varor tog slut, och missnöjet drev människor ut i demonstrationer. Läs mer i Sverige i fokus, kap. 10, s. 34.
Sverige var neutralt under andra världskriget. Vad tillät ändå den svenska regeringen?
Rätt svar:
Förklaring: Neutraliteten var inte absolut: eftergiften med de tyska transporterna skulle minska risken att Sverige drogs in i kriget. Nazityskland ockuperade både Danmark och Norge, men aldrig Sverige. Läs mer i Sverige i fokus, kap. 10, s. 35.
Socialdemokraterna hade regeringsmakten under lång tid. Vilken period gäller det?
Rätt svar:
Förklaring: Efter andra världskriget var väljarstödet så starkt att partiet oftast hade regeringsmakten själv under drygt trettio år. Först 1976 bildades en regering utan Socialdemokraterna, och sedan dess har socialdemokratiska och borgerliga regeringar växlat. Läs mer i Sverige i fokus, kap. 10, s. 36.
Vad innebar du-reformen, som kom under 1960-talet?
Rätt svar:
Förklaring: Att sluta med titlar och ordet ni var en språklig förändring med social innebörd: den visade att samhället hade blivit mer jämlikt. Läs mer i Sverige i fokus, kap. 10, s. 37.
Tidigt på 1960-talet kom en ny apparat till svenska hem. Den ändrade hur människor följde nyheter. Vilken apparat var det?
Rätt svar:
Förklaring: Tv-apparaten kom till hemmen i början av 1960-talet och förändrade hur nyheter och underhållning nådde människor. Datorer och mobiltelefoner kom med den digitala revolutionen tre årtionden senare. Läs mer i Sverige i fokus, kap. 10, s. 37.
Testa dig själv
Gör vår kostnadsfria provsimulering med frågor från alla kapitel och se hur väl du är förberedd inför medborgarskapsprovet.
Vill du öva på hela frågebanken? Se priser