Traditioner och högtider: vår genomgång av kapitel 13 i UHR:s Sverige i fokus
Kapitel 13 i studiematerialet till medborgarskapsprovet handlar om svenska traditioner och högtider. Vi sorterar dem efter var de kommer ifrån: kristendomen, gamla fester för årstiderna, landets historia och traditioner som nya svenskar har tagit med sig. Allt med egna ord.
Sverige i fokus ges ut av Universitets- och högskolerådet (UHR) tillsammans med Skolverket. Den här sidan är Testappens egen genomgång och ersätter inte materialet. Läs originalet hos UHR: uhr.se/utbildningsmaterial.
Varifrån kommer högtiderna?
En tradition är en sed som har följts i många generationer. Några av de svenska högtiderna är också helgdagar, och då är de flesta lediga från jobbet.
Kristna högtider
Julafton den 24 december är för de flesta svenskar årets största fest, med familj, julmat och julklappar. Tidigt på juldagens morgon hålls julotta i kyrkan, men långt ifrån alla går dit.
Fyra söndagar före jul börjar advent. Ordet betyder ankomst, och för varje söndag tänds ytterligare ett ljus.
Påsken infaller i mars eller april, olika varje år. Kristna minns då att Jesus dog på långfredagen och uppstod på påskdagen.
Alla helgons dag ligger på en lördag i slutet av oktober eller början av november. Då tänder många ljus på gravarna för släktingar och vänner som har dött. Lucia, den 13 december, firas med ett tåg där den som är lucia bär en krona med ljus.
Gamla fester för årstiderna
Den 30 april, valborgsmässoafton, hälsar man våren med brasor och sång.
Midsommar firades redan innan kristendomen kom, som en fest för ljuset och sommaren. Midsommarafton är en fredag mellan den 19 och den 25 juni. Då dansar man kring midsommarstången och äter sill, färskpotatis och jordgubbar.
Dagar med rötter i samhället
Den 1 maj är arbetarrörelsens dag, med demonstrationståg och politiska tal i många städer.
Den 6 juni är nationaldag till minne av att Gustav Vasa valdes till kung 1523. Flaggor hissas, och i många kommuner välkomnas nya medborgare vid en ceremoni.
Nyårsafton den 31 december firar många med fest och fyrverkerier på natten.
Nyare traditioner i Sverige
Den som flyttar hit tar ofta med sig sina egna högtider. Id al-fitr markerar att fastan under ramadan är över.
Nouruz och Newroz är persiskt och kurdiskt nyår. De infaller vid vårdagjämningen, runt den 21 mars.
Öva på frågor om kapitel 13
Frågorna är skrivna av oss, utom exempelfrågor som UHR har publicerat och som är märkta med källa.
Frågorna är alltid på svenska, precis som på det riktiga provet. Det är bara sidans egen text som är översatt.
Flera av högtiderna i Sverige är helgdagar. Vad betyder det?
Rätt svar:
Förklaring: Ordet handlar om arbetet: på en helgdag är de flesta lediga från jobbet, och flera av de svenska högtiderna infaller på sådana dagar. Läs mer i Sverige i fokus, kap. 13, s. 45.
Den 30 april tänds stora brasor på kvällen. Vilken högtid firas då?
Rätt svar:
Förklaring: Brasorna och vårsångerna den 30 april välkomnar våren. Dagen efter, den 1 maj, är arbetarnas dag. Läs mer i Sverige i fokus, kap. 13, s. 46.
Vad är advent?
Rätt svar:
Förklaring: Tiden räknas bakåt från juldagen: fyra söndagar i rad, och varje söndag tänds ett nytt ljus i adventsljusstaken. Barnen öppnar samtidigt en lucka om dagen i adventskalendern. Läs mer i Sverige i fokus, kap. 13, s. 47.
Vad är julotta?
Rätt svar:
Förklaring: Det är en gammal kyrklig tradition tidigt på juldagens morgon, och alla går inte dit. Julmaten och granen hör till kvällen innan. Läs mer i Sverige i fokus, kap. 13, s. 47.
Testa dig själv
Gör vår kostnadsfria provsimulering med frågor från alla kapitel och se hur väl du är förberedd inför medborgarskapsprovet.
Vill du öva på hela frågebanken? Se priser